Såhär i kristider när lagren gapar tomma och vital materiel ej finns att tillgå börjar Just-In-Time principen att ifrågasättas. Men vad är egentligen syftet med säkerhetslager? Skulle det vara försvarbart att ha ett säkerhetslager som klarar även dessa kristider?

Säkerhetslager finns för att täcka osäkerhet i ledtid och efterfrågan. Skulle osäkerhet saknas hade det räckt med endast ett omsättningslager som täcker efterfrågan mellan leveranstillfällena utan någon marginal. Vid den pågående Coronakrisen påverkas såväl efterfrågan som ledtid till det extrema. Efterfrågan på varor så som munskydd och handsprit skjuter i höjden samtidigt som leverantören har stora svårigheter att leverera. Detta dels på grund av kapacitetsproblem i produktionen men även svårigheter med att transportera varorna till mottagarna med anledning av restriktioner i världshandeln.

Vid dimensionering av säkerhetslager används ofta en statistikmodell där det utifrån historiska variationer i efterfrågan och ledtid bestäms med vilken sannolikhet en vara ska finnas att plocka direkt från lagerhyllan. Det är vid exceptionella tillfällen, så som Coronakrisen, som det blir tydligt att sannolikheten inte är 100 %. Att uppnå en fullständig lagertillgänglighet blir väldigt dyrt eftersom kostnaden för lagerföring ökar exponentiellt då lagertillgängligheten närmar sig 100 %. I praktiken är det dessutom omöjligt att försäkra sig mot alla potentiella variationer och därmed alltid lyckas undvika brist i lagret.

Att kunna upprätthålla säkerhetslager är olika kritiskt beroende på bransch. Staten och Regioner har till exempel en högre skyldighet att erbjuda en hög lagertillgänglighet för att kunna säkerställa att mediciner och medicinsk utrustning finns tillgängligt, även i extrema situationer. Som vinstdrivande företag är det däremot svårt att motivera säkerhetslager som klarar sådana extrema situationer, som sker så pass sällan, men det finns sätt att mildra konsekvenserna om de ändå uppstår.

Vad kan man då tänka på för att lyckas ta sig igenom sådana här extrema perioder, då säkerhetslager inte räcker till för att parera variationerna? Här kommer två tips...

• Bygga in flexibilitet i försörjningskedjan. Det vill säga snabbt kunna ställa om och arbeta utefter nya förutsättningar som uppstår. Det finns många goda exempel på organisationer som lyckats med detta under Coronakrisen. Exempelvis har de lyckats ställa om produktionen till nya produkter, förlägga produktionen i andra delar av världen, eller börjat använda nya transportslag så som flygfrakt när fartygen inte når fram.
• Ytterligare ett sätt är att styra sina säkerhetslager differentierat, baserat på hur viktiga de är för verksamheten. Genom att till exempel tillämpa ABC-klassificering av produktsortimentet kan tillgängligheten av de viktigaste artiklarna säkras utan att öka lagringskostnaden för det övriga sortimentet.

Lösningen på Coronakrisen, eller andra situationer som skapar extrema variationer i efterfrågan, är alltså inte större och överdimensionerade säkerhetslager. Det handlar snarare om hur väl förberedd du är för att hantera de nya förutsättningarna, och hur snabbt du kan anpassa dig efter dem.

Är du intresserad av fler tips eller mer nyfiken på strukturering av Supply Chain? Läs om det här eller kontakta oss!